Jag snubblade över en krönika som Alex Schulman skrivit om Carina Bergfeldts talkshow på SVT. Han var inget fan alls. Man skulle till och med kunna säga att han hatar programmet. Men han tänker helt fel. Han förstår inte.
Det är kul att en person som Carina Bergfeldt leder Sveriges största talkshow. En person som enligt egen utsago är ganska negativt lagd. Till henne kommer en rad olika kända gäster. Ibland av internationell kaliber. De här gästerna har ingenting gemensamt och är helt beroende av en varm, välkomnande värd.
Istället kommer de till en person som alltid känns ganska nedstämd. Som helst dröjer kvar i rätt mörka ämnen och som ibland plötsligt börjar berätta om ett mobilspel för barn hon är helt fixerad vid. Något hon sedan verkar förvänta sig en reaktion på, oklart vad.
Det känns som en svårt introvert person som bestämt sig för att bjuda in till fest. Problemet är att hon bara bjuder människor som inte känner varandra och sedan inte riktigt är redo att ta socialt ansvar.
Det ansvaret tar istället oftast Bergfeldts gäster och publik. Som verkar bli så stressade av den speciella stämningen att de försöker mjuka upp rummet med skratt och applåder. Detta överkompenserande leder till att atmosfären blir obalanserad, oförutsägbar och otroligt intressant tv.
Och det här är alltså Sveriges största talkshow.
Ett eldprov för kändisar
Vill man slå igenom brett medialt är Bergfeldt en plattform som når över en miljon tittare varje vecka. En tiondel av Sveriges befolkning. Är man som gäst sugen på att nå ut till den enorma publiken är det rimligt att man ska betala lite. Betalningen är då att man måste lyckas navigera den unika, fascinerande sociala situation som är ett avsnitt av Bergfeldt.
Att vara med i det här programmet är ett sorts eldprov för kändisar, som jag tror är nyttigt för det svenska nöjeslivet. Vi kan inte ha veka offentliga personer som inte klarar av lite obekväm stämning.
Så vad menar jag då att Alex Schulman inte förstår?
Jo, att det är roligt att Bergfeldt är ett av Sveriges absolut bredaste tv-program. Denna melankoliska, kantiga talkshow där varje intervju får det att spänna i axlarna av lätt oro.
Vi har ingen konstant gapskrattande Jimmy Fallon som låtsas älska allt och alla som dyker upp i hans talkshowstudio.
Vi har en ganska negativ Carina Bergfeldt som vill fråga sina superkända gäster om döden. Och berätta om ett mobilspel hon spelat ganska mycket den senaste tiden.
