”Experimentsex kräver yta och tid”

Ur Café 6/2010: Komikern och programledaren Erik Haag om äktenskapslivet, polackskämt och hur det smakar att äta svenska husdjur. Av Kristofer Ahlström.

* * * * *

Under Roast på Berns fick du ta emot många dissningar, bland annat om att du bara får mycket jobb för att du råkar vara kompis med Henrik Schyffert. Close to home?
– Jag hade inte riktigt fattat att jag skulle bli roastad också. Men det är lite som att befinna sig i Slaget vid Verdun i Första världskriget: man blir beskjuten med en kulspruta men bara för en kort stund, sen sveper salvan vidare och handlar istället om att Petra Mede ser ut som en karl. Sen fick jag påminna mig om att det faktiskt var jag som hittat på programmet – det hade sett konstigt ut om jag sprang av scenen i tårar då. I så fall borde jag ju hittat på ett snällare tv-program.

Hur ofta ber privatpersoner dig att du ska roasta dem – och vad svarar du då?
– Nä, det har aldrig hänt. Jag tror inte folk uppfattar min roll som den som roastar, även om jag säger saker som är taskiga. Jag är mer som konferencieren vid en björnhetsning: ”Här har vi en björn som vi har bränt med cigaretter och kastat sten på – och här är två tokiga kamphundar, vilka vill ni satsa på?”

Vilket var det mest obekväma ögonblick du var med om under en roastning?
– Fast det roligaste med programmet är att det är ett sätt att få folk att säga sanningar och göra det på ett roligt sätt. Det är roligt för att det är sant, och det är bättre humor än att bara säga till David Batra att han är en indier. Efter första säsongen berättade mina kompisar att de blev så inspirerade av programmet att de gick ut och började roasta varandra efteråt. Man bryter en social konvention och däri ligger spänningen. Som att dansa naken: det är läskigt först, sen blir man euforisk.

Vilket är det tråkigaste jobb eller uppdrag du någonsin har haft?
– Jag kan tycka att de där ögonblicken innan man ska arbeta är väldigt jobbiga. Jag kan känna att ”Nu skulle jag ge 40 000 spänn för att slippa åka iväg på jobb och istället ligga hemma och kolla på tv istället”. Men sen efteråt är man upprymd och glad att man gjorde det. Dansa naken-känslan igen. Jag är väldigt bra på att sätta mig in i något och engagera mig i det så jag har sällan tråkigt. Jag har ju gjort Melodifestivalen och under den tiden var jag jätteintresserad och tyckte till och med att låtarna var jättebra.

I SVT:s Landet brunsås nämnde du att du och din fru, författaren Martina Haag, kör ”bassex” i veckorna och ”experimenterar lite mer” på helgerna. Definiera “bassex” och ”experimenterar”, tack.
– Det ska sägas att det där var ett skämt. Jag, Henrik Schyffert och Lotta Lundgren, som jag spelade in programmet med, har alla småbarn, är gifta och jobbar oregelbundna tider. Vi började med att skämta om att man bara hinner ha sex på helgerna, men spann vidare på skämtet som i slutändan handlade om olika varianter av sex man har på vardag och helg.

Jag väntar ännu på definitionen av bas- och experimentsex!
– Tja, bassex skulle väl då vara att man låser in sig på toaletten och låtsas att man borstar tänderna medan man istället ligger med varandra. Experimentsex kräver mer… yta och tid.

Fatta hur många småbarnsföräldrar som fick komplex efter det skämtet…
– Ja, det är därför det är roligt. Som att säga ”Jag har så mycket pengar att jag inte vet vad jag ska göra med dem”.

Ett inslag som SVT aldrig visade är när du köpte ett marsvin på Blocket, vred nacken av det och tillagade det. Hur smakade det?
– Hela kringsituationen var fruktansvärt mysig: jag lagade det ihop med tre peruanska kvinnor som var charmerande och jätteroliga. Så jag hade velat att det var gott, men det var det inte. Peruanerna trodde det berodde på att marsvinet var äldre och inte uppfött för att ätas, att det stått i någons barnkammare: köttet var segt. Jag tyckte mig även ana lukten av djuraffär, sågspån och så. I Peru är det säkert mycket godare.

Ponera att jag ska försöka mig på en karriär som ståuppkomiker och behöver en timmes specialskrivet material. Vad skulle du ta för det?
– Jag har inget standardarvode, men om man tog många sådana uppdrag skulle jag förmodligen ta det på timpenning. Annars är det vanligt att komiker köper skämt av varandra eller tjatar om att få använda varandras grejer. Trollkarlar gör så också, har jag hört.

Det blev lite rabalder när Morgan Alling stal Will Ferrells tacktal på Fotbollsgalan. Stjäl svenska komiker mycket?
– Jag hade sett den grejen som Ferrell gjort och sa till Schyffert, ”Det där är ett sätt man skulle kunna göra om man ska göra en gala någon gång”. Sen visade det sig att någon annan också sett det och tänkt likadant – så det var en jävla tur, det kunde lika gärna varit jag som fått den skiten. Men i de flesta fall handlar det om att komiker härmar, men härmar på sitt eget sätt, gör det till sitt. Det är en sak att sno ett polackskämt från nätet och byta ut polacken mot Petra Mede, men att man bara inspireras av Eddie Izzard är en annan femma.

Vad är det absolut roligaste du har sett eller hört i hela ditt liv?
– Det ändras hela tiden, men jag kan nämna ett par grejer. Det finns en grej på Youtube där en svensk kille testar elektrodplattor för muskelåterbyggande, såna man säljer på TV Shop. Men han sätter elektroderna på armarna vilket gör att han får spasmer och hans armar rycker till och far iväg – samtidigt som han försöker äta frukost. Sen finns det ett klipp med en björn som flyger på en kärring i en rysk tv-studio och en karatetränare som tvingas jaga bort björnen. Eller det med älgen som sparkar en kille som är på väg till affären.

Väldigt… fysisk och enkel humor, det där.
– Jag är en enkel person. Visa en kille med en klubba i munnen och smör i rumpan, då skrattar jag.

KRISTOFER AHLSTRÖM